16 meter till flaggan. Greenen lutar. Åt vänster. Åt höger. Det är uppförsbackar – och nedförsbackar. Rullar man lite för långt hamnar man i vattnet. För kort rullar man tillbaka och ner i bunkern strax bakom. Det är ett jävligt svårt slag.Caddien tar fram puttern och räcker storslaget över klubban till golfaren. Spelaren hukar sig, håller klubban framför sig och viskar något till caddien av en konstig anledning. Vad kan en caddie som inte en spelare kan?
Hursomhelst; Han reser på sig och ställer sig till rätta. Trampar sig redo med ett par små steg med fötterna och provputtar skrämmande nära bollen. Slår lätt till bollen som till en början är åt helvete fel – i mina ögon. Ungefär här, under puttens första skede när bollen går åt en skum riktning, brukar jag muttra tyst för mig själv något om ”att tjäna så mycket pengar – men ändå slå ett så uselt slag”.
Någon sekund senare får jag ALLTID äta upp dessa tankar när bollen i takt med publikens ”Uuuuh” sugs mot hålet. Såklart går slaget i. Och de är kungar. Och jag är hänförd - igen!
1 kommentar:
*tittar förbi*
Skicka en kommentar